Jag spenderar ganska mycket tid med att tänka på böcker i framtiden, dvs hur vi kommer läsa om 5, 10, 15 år. Svaret jag kommer fram till är alltid detsamma: Fysiska böcker kommer försvinna.
När jag säger så menar jag inte ”åh, vi kommer bränna alla böcker någonsin och slänga ut Shakespeare genom fönstret”. Det jag menar är att folk inte längre kommer svänga förbi akademibokhandeln på vägen hem för att köpa den där nya deckaren av den där författaren hen gillar. Jag tror stenhårt att fysiska böcker är utdöende och att e-böcker och ljudböcker klassa ut pappersböcker. I mitt huvud föreställer jag mig en framtid där folkbibliotek, och skolbibliotek för den delen, stängs igen en efter en och dom viktigaste böckerna skickas iväg till något centralt förråd där dom förvaras utan att läsas. Jag tror att folks hemmasamlingar kommer krympa och krympa med varje förråds rensning och med varje flytt.
Denna tanke fyller mig med sorg, vilket kanske låter dramatiskt, men det är faktiskt så att blotta tanken på att min lokala bibliotek skulle stänga ner nästan gör mig gråtfärdig.
När dessa tankar blir för mörka och jag sörjer pappersböckerna alltför mycket försöker jag påminna mig själv om att det som är viktigt dör inte ut. Berättandet. Det är det viktiga. Historieberättandet. I mitt huvud glömmer jag detta, för jag är fullt upptagen med att gråta över att framtidens barn aldrig kommer kunna strosa runt på biblioteken, att dom aldrig kommer få njuta av känslan att hålla i en ny bok eller höra det underbara prasslandet från när man vänder en sida. Historierna kommer inte försvinna. På stentiden när stenåldersmänniskorna kunde spenderat sin tid med att göra viktigare saker, som att jaga eller plocka bär eller vad nu stenåldersmänniskor finner viktigt, valde dom människorna att rista in historier på grottväggarna. För vi människor behöver historier, inte böcker.
Jag jämför situationen med när Johannes Gutenberg uppfann boktryckarkonsten runt 1450 (egentligen var han inte först, kineserna hade tryckt böcker i hundratals år redan men skit samma). Om jag hade levt då hade jag nog vart skitledsen över att handskriva böcker höll på att konkurreras ut av tryckta böcker (nu antar vi att jag var en svinrik adelskvinna som hade råd att köpa och kunde läsa dom asdyra handskrivna böckerna). Och se vad som hände; böcker lever fortfarande kvar flera hundra år senare men dom har förändrats otroligt mycket – men det viktigaste är kvar. Berättandet.
Nu kliver vi in i nästa steg av bok evolutionen, från att rista på väggar till att skriva till att trycka och nu – till eböcker.
Bok maffian 